It was a night to remember we were hanging up on the roof
Den här bloggen alltså. Jag hinner inte med den. Jag hinner knappt med att leva mitt liv så hur i hela friden ska jag hinna med att skriva om det också? Jag vet då inte. Skulle önskat att ett dygn var cirka dubbelt så långt för att hinna med allt som hinnas skall. Skolan är värre än någonsin just nu med tusen uppgifter som kommer ta upp hela mitt höstlov.
Just nu sitter jag i Mattias studentrum i Örebro iallafall. Vaknade vid ett och har hunnit avverka en engelskauppgift än så länge. I helgen kom Mattias hem till Orsa så jag åkte också dit för att ha en väldigt sen kräftskiva. Sen spenderade vi ungefär fyra timmar på tåg hela eftermiddagen igår. När vi var framme i Örebro sen så var tåget tio minuter försenat, vilket gjorde att bussen vi skulle åkt med redan hade gått. Så vi fick oss en promenad på drygt fyrtio minuter istället. Det tyckte inte jag var så himla kul med tanke på att jag fått astma från i helgen då Sofia var hundvakt och hade hunden i Orsa i fredags. Men det gick bra ändå.
Detta har hänt sen sist iallafall, om ni vill se.
Jag, Felicia och Sofia åkte till Kupolen för snart en månad sen för en tjejdag och shopping.
Vi hade lunchservering i skolan för ett par veckor sen och serverade bland annat borsjtjsoppa, Wallenbergare, lax, äppelpaj och morotskaka.
Jag har ätit Donken, blivit överlycklig över ny Ben & Jerry's smak, ätit god frukost, druckit mängder med kaffelatte och chailatte och hängt på gymmet.
Jag har accepterat hösten och gått promenad vid älven och läst ut andra boken i Fifty Shades Of Grey-serien och haft de segaste helgerna på länge.